Mentalisera mera: Hur förhindrar vi samspelskonflikter hos barn med autism?

Har du sett serien ”The Mentalist?” Om mannen som löser brott genom att läsa av andra? Att förstå att andra har andra tankar och känslor än man själv kallas för mentalisering, eller Theory of mind. Runt 18 månader börjar barn uppfatta att deras känslor och tankar inte är de samma som omgivningens. Så är det inte för barn med autism. Den nedsatta förmågan till mentalisering är något som utgör kärnproblemet i många av de samspelssvårigheter ett barn med autism har. Den påverkar hur bra vi är på att tolka andra och hur bra vi är på att berätta våra egna behov.

Hur ska vi kunna säga att ett barn är inkluderat om det inte alls begriper sig på sin omgivning?

Det positiva är att det går att träna upp förmågan och att även barn med autism når förståelse för att andra tänker och känner andra saker än de själva. Dock ofta inte fullt ut förrän i tonåren. Jag anser att förmågan att sätta sig in i vad andra tänker och känner är något av det viktigaste vi kan jobba med för att ett barn med autism ska lyckas i skolan och känna sig inkluderat. Om vi vill uppnå delaktighet med klasskamrater så måste barnet först förstå sig på dem.

Som pedagog blir du en ganska obegriplig konfliktlösare eller tolk om du inte förstår vad din elev inte förstår.

Om vi går omkring och inte vet att andra tänker på annat än vi själva, så blir det väldigt svårt att ta in andras perspektiv. Det blir också svårt att förstå att vi själva måste säga högt vad vi tänker och vill för att andra ska veta det. Detta blir lätt en källa till konflikt. Barnet tror att alla andra upplevt samma sak som det självt. Dessutom blir det omöjligt för barnet att skilja på om någon gjort något avsiktligt eller inte. Då blir man lika arga oavsett.

Och samtidigt så har vi vuxna samma problem. För vi kan inte sätta oss in i hur det är att inte kunna avläsa andras kroppsspråk eller vad det innebär att tro att andra delar ens tankar och känslor. Som pedagog blir du då också en ganska obegriplig konfliktlösare.

Hur kan vi hjälpa till att utveckla mentalisering då?

samspel autismVi kan förtydliga samspelet som pågår med andra och använda rollekar där man är en annan person. Hur pratar och tänker den personen? I leksituationer eller grupparbeten kan vi tydliggöra för barnet vad andra tänker just då genom att exempelvis säga ”nu vill Anna … men jag vill …”. Om eleven har en resurs, så ser jag denna tolkinsats som en av resursens viktigaste uppgifter! Även rastvärdar eller fritidspedagoger kan aktivt planera in och skapa situationer där de hjälper barnet att lära sig tolka andra och olika sociala situationer som turtagning.

Vi kan också utgå från något pedagogiskt material. I övningsböckerna med Anton och Super-A finns flera övningar som innebär att sätta sig in i andras viljor, både när vi ska vänta på vår tur eller förstå att vi gillar olika saker. Att ofta använda ”jag” och ”du” när vi pratar och framförallt tillsammans med ord som ”tänker”, ”gillar”, ”behöver” eller ”vill ha” tydliggör för barnet att vi är olika på insidan. Detta kan en logoped träna barnet på.

Använd sociala berättelser eller videoinspelningar för att uppmärksamma olika viljor och känslor. Gå igenom konflikter i efterhand just med fokus på vad andra kan ha velat eller känt. Träna även på underförstådda meningar och frågor, som exempelvis intentionen hos en person som frågar: ”Vet du var toaletten finns?” eller ”Finns det mer dricka?”

Öva också på att inse hur vårt beteende påverkar vad andra tänker eller känner. Detta kan övas med skrivna eller ritade scenarier där en person gör något som inverkar på en annan och där barnet ska välja bland två eller flera alternativ på hur den andre reagerar (känner eller tänker).

För att kunna utveckla mentalisering så krävs också att vi tränar och utvecklar flera exekutiva funktioner. Vi måste kunna analysera, dra slutsatser och göra uppskattningar för att förstå och gissa vad andra känner och tänker. Vi måste kunna förstå moral och andras intentioner eller mål. Eftersom även barn med ADHD har mycket svårt med exekutiva funktioner, så har de till en mindre grad problem också med mentalisering och med att ta in andras känslor, ansiktsuttryck eller tonfall. Förmodligen spelar svårigheterna att fokusera också en roll för elever med denna diagnos.

Rekommenderad litteratur:

Annonser

16 reaktioner till “Mentalisera mera: Hur förhindrar vi samspelskonflikter hos barn med autism?

  1. Du och dina kollegor/mammor till autistiska barn har redan lyckats att förändra en stor del på ganska kort tid. Det pratas om problemet och det är er förtjänst. Ni kämpar för era barn och lyfter dem, gör dem synliga. Jag hoppas att allt ni har gjort förändrar skolan redan för era barn, för det är ni som bär det tyngsta lasset och oro för era barn, och ni förtjänar all hjälp för er själva, för hela familjer och inte minst för barnen och deras framtid.

    Gilla

  2. Det här är ännu ett exempel på hur skevt perspektivet ofta är. Ni säger att autister har svårt att förstå andra, svårt att uttrycka sig, tror att alla fungerar som de själva gör. Men det handlar om perspektiv. Om situationen är att NT försöker säga något, och autisten inte förstår, då är problemet att autisten inte förstår. Om autisten försöker säga något, och NT inte förstår, då är problemet att autisten inte kan uttrycka sig. Och när ni utgår från att alla fungerar likadant som ni gör, och analyserar autistens beteende utifrån det, då är det inte en fråga om bristande Theory of Mind. Ansvaret hamnar alltid på autisten. Men det är ett väldigt vinklat perspektiv.

    Jag skulle hävda att autister har ungefär samma ”Theory of Mind” som andra. Har skrivit om det här:

    https://anarkoautism.wordpress.com/2015/09/22/autism-theory-of-mind-och-en-socialpsykologi-fran-1700-talet/

    Gilla

    1. Eftersom denna förmåga utvecklas även hos autister, men med en senare tidslinje, så tycker jag det framförallt är ett barns perspektiv vi bör ta när vi pratar om Theory of Mind. För mig handlar Theory of Mind huvudsakligen om sakerna som inte sägs (inte att missförstå varandra när man pratar). Att ha svårt att förstå den osagda kommunikationen ingår i diagnoskriterierna och det ställer till det i allt möjligt i skolan för yngre barn: att vänta på sin tur, att säga till innan man går iväg, att leka. När detta inte fungerar, så blir skolan en onödigt svår plats att vara på. Vi kan ha olika uppfattning om detta är värt att träna på, men det anser jag. Jag håller med dig om att både NT och autister delar ansvaret att försöka förstå varandra.

      Gilla

  3. Som autist så håller jag med Anarkoautism. Intentionen är bra men perspektivet i artikeln är skevt. Problemet ligger inte hos autisten utan det handlar om en kulturkrock. Jag tror att autister om möjligt är mer medvetna än andra att de tänker annorlunda eftersom skillnaden är större. Kanske finns en försening i utveckling i Theory of mind hos vissa autister men definitivt inte hos alla. Jag minns när jag var 4-5 år att jag inte riktigt kände mig som ett av barnen på förskolan (jag hade dock vänner). Jag ägnade en del tid åt att fantisera om sätt att hjälpa till vid konflikter mellan andra barn.
    Öva är bra men tydlighet gagnar alla. Och autistens sätt att se på en situation måste också ges giltighet.

    Gilla

    1. I boken kommer du att kunna läsa om dessa kulturkrockar och de fallgropar som uppstår då pedagoger ska förstå grundsvårigheter vid autism/adhd och kompensera rätt. Att skapa tydlighet, som du nämner, och andra sätt att kompensera och samarbeta utgör resterande del av boken. En mindre del handlar om förmågor som kan stärkas hos barn för att skolan ska bli lättare. Mentalisering är en sådan förmåga som forskning visar kan utvecklas. Jag håller med om att det ligger på båda parter att förstå varandra och tycker absolut att autisters sätt att se på saker är viktig. Därför har jag också flera som hjälper mig under bokens gång.

      Gilla

      1. Aha, du har Lyssnat på Autister. Då är allt i sin ordning, antar jag. Men vi är också autister, som har saker att säga. Det är konstruktiv feedback som du kan välja att ta tillvara på. I din yrkesroll måste det vara en fördel att förstå vad autister säga, och kommunicera att du förstått. Om du inte förstår vad jag skriver kan jag inte för mitt liv se hur du kan förstå autistiska barn som du själv beskriver som att ha försämrade kommunikativa förmågor. Jag tror att detta är något som alla NT som jobbar med autister behöver öva mer på. Ett sätt är att sätta sig in i det kritiska autistiska perspektivet, och förstå varför så många vuxna autister som uttrycker liknande åsikter som både jag och Kristina gör här.

        När vi lär oss nya förmågor är det viktigt att ta ett steg i taget. Bemästra grunderna innan du fortsätter att lära dig det som är mer avancerat. Du kan inte lära dig gå innan du vet vad krypa innebär. Om förmågan är att förstå autister, så måste den enklaste svårighetsgraden vara vuxna autister med hög språklig begåvning. Om du bemästrar den förmågan är jag säker på att även din förmåga att förstå autistiska barn med språksvårigheter kommer att förbättras avsevärt. Dessutom är det en förmåga du inte kan bemästra utan att också lära dig en rad sekundära kunskaper om autism, eftersom du blir tvungen att lyssna på personer som vet saker om autism som du inte gör.

        Jag kan självklart ge dig många tips på bra bloggar och böcker att börja med. Det är bara att fråga!

        Gilla

  4. Jag håller med om ditt första inlägg att förståelse ligger på bådas sida. Däremot så är du tveksam till att Theory of Mind finns och tycker att jag ska ta till mig din åsikt när jag (och även andra autister) inte delar den erfarenheten? Både du och Kristina beskriver att ni har känt er annorlunda sen tidig ålder och jag tycker det är bra att ni delar med er och att det är viktigt. Men du använder det som argument för att svårigheten med mentalisering inte stämmer. Att förstå att man är olika individer är ett väldigt tidigt steg i mentalisering, men det är inte nödvändigtvis samma sak som att känna sig annorlunda. Du skriver också själv att du inte förstått andra och då beror det på olika perspektiv och inte mentalisering? Jag tror att en del beror på svårigheter med mentalisering och en del på olika perspektiv. Men inlägget handlar om mentalisering. Jag tror också som du skriver att många autister utvecklar en extra känslighet att förstå och vara medvetna om att de tänker annorlunda på ett sätt som NT saknar. Jag håller också med er båda om att inlägget är vinklat. Det är det för att det riktar sig till pedagoger och för att jag vill hålla inläggen korta. Det kommer att komma många fler vinklade inlägg som inte innehåller alla olika perspektiv på en gång, men de är delar i ett större sammanhang. I boken som helhet så kommer ansvaret generellt ligga hos pedagogerna och inte de autistiska eleverna för att förstå och kompensera på rätt sätt. Jag lyssnar på åsikter, men åsikter är just åsikter och de är olika. Dina åsikter är några i mängden jag får och vissa håller jag med dig om, andra inte. Du har lagt in argument, vilket är bra, men just kring menatlisering så håller jag inte med. Däremot köper jag andra av dina åsikter och jag tror överlag att vi är mer överens än du själv verkar vilja att vi är. När du skriver om det här inlägget på din blogg så har du exempelvis tolkat ”viktigaste sak att jobba på” på ett annat sätt än jag när jag skrev det, och jag håller med om att exempelvis miljöanpassningar är viktigare, men när jag skrev ”jobba på” så avsåg jag en utvecklingsprocess att jämföra med inlärning av ämnen, men inte att ta bort ljusrör eller skriva bildschema. Du får väldigt gärna skriva upp bra bloggar och böcker!

    Gilla

    1. Om du tolkade det jag sa ovan som en uppmaning att läsa just det inlägg jag skrivit om detta, eller att du ska hålla med om allt jag säger, så var det väldigt långt ifrån vad jag försökte säga. Men det är bra att du har läst det jag skrev och säger vad du tänker om det. Jag anser fortfarande att vinklingen är ett problem, vem det än är riktat till.

      ”Men du använder det som argument för att svårigheten med mentalisering inte stämmer. Att förstå att man är olika individer är ett väldigt tidigt steg i mentalisering, men det är inte nödvändigtvis samma sak som att känna sig annorlunda. Du skriver också själv att du inte förstått andra och då beror det på olika perspektiv och inte mentalisering?”

      Jag förstår inte hur du får mitt argument till detta. Är inte säker på vad jag skrev som du menar handlar om att ”känna sig annorlunda”. Men när det gäller att jag inte förstått andra så menar jag, att mina problem med det inte är större än någon annans. Jag missförstod och missförstår ofta andra människor. Lika ofta missförstår andra människor mig. Om det är ett bevis för att jag saknar ”mentalisering” när jag missförstår andra, då är det ett lika tungt bevis för att de saknar mentalisering när de missförstår mig. Och jag upplever att jag har många gånger har lätt att förstå andra autister, och att jag också lättare blir förstådd av andra autister. Detta är inte bara min erfarenhet, det är väldigt vanligt att autister berättar liknande berättelser. Om det var sant att NT var objektivt bättre på att förstå andra, då borde de flesta autister också uppleva att de blir förstådda oftare av NT än av andra autister. Kommunikation mellan autister borde generellt sätt vara svårare, än kommunikation mellan en autist och en icke-autist. Ändå är det nästan en universell autistisk upplevelse, att interaktion autister emellan är mycket, mycket lättare, och att förståelsen sinsemellan är bättre.

      Vad gäller min syn på Theory of Mind, så kan jag ha uttryckt mig dåligt. Jag är inte säker på hur ToM definieras. Om ToM syftar på förmågan att leva sig in i hur andra kan tänka och känna, så är jag övertygad om att den finns. Dock tror jag inte att den funkar exakt så som man ofta föreställer sig. Och jag tror att förmågan är ungefär densamma bland autister som bland NT, men att den däremot varierar mycket mellan individer. En bör vara medveten om att forskningen inte är helt överens på den här punkten. Det finns studier som visar att autister har sämre ToM, men det finns också studier som kommer fram till att det inte finns någon märkbar skillnad, och att skillnaderna som ofta mäts beror på andra saker. Det går alltså inte att bevisa vare sig det ena eller det andra genom att hänvisa till forskningen.

      Om du vill läsa mer så kan jag börja med att rekommendera dig att kolla igenom mina länktips här:
      https://anarkoautism.wordpress.com/lankar/

      Alla länkarna är inte autismrelaterade men majoriteten är det. Den skriver jag ju själv mycket om autism på min blogg. Allt är samlat i en autism-kategori.

      Om du vill ha tips på böcker så rekommenderar jag att kolla först på Andet, om du inte redan känner till de böckerna.

      http://www.andet.se/bocker.htm

      De är också skriva av autistiska författare, men de är kanske lite mer ”pedagog-inriktade”, än bloggarna jag rekommenderar. Så de kanske är mer omedelbart användbara för dig.

      Gilla

  5. Det som är svårast för autister att förstå är det som alla tar för givet och ingen pratar om. Så som sociala koder. Att det inte talas om antar jag är för att det känns självklart utifrån ett NT perspektiv och sker utan större ansträngning? Däremot är min övertygelse att autister har samma kapasitet för lärande när det gäller TOM, men vägen dit kan vara svårare. Kanske tar det längre tid eller man får anpassa sättet men lär sig. Vi måste i vissa fall lära oss medvetet vad andra lär intuitivt. Jag tror vi som vuxna kan bli bättre en än genomsnittet…. om vi övar mer än de flesta.

    Det är mycket viktigt för autistiska barn att få förklarat hur majoriteten tänker för att kunna navigera sin omvärld. Tydlighet och raka svar är tacksamt.! Men det är viktigt att komma ihåg vad som händer sedan. Att man strävar efter ett äkta möte, där det autistiska barnets perspektiv valideras. Att autistens synsätt är lika giltigt, även om man uttrycker sig på ett sätt som läraren tycker känns främmande. Då kan man skapa en ömsesidig relation som utgår från de individer som deltar, snarare än att hjälpa det autistiska barnet in i den rådande normen.

    Gilla

    1. Bra skrivet! Tydlighet och att förklara hur omvärlden funkar med sociala koder är väldigt viktigt. Och som du skriver så gäller det att förklara och ta bort sådana hinder som oskrivna regler som ställer till det för att det ska bli lättare att nå sin fulla potential utan att behöva tänka på en massa annat hela tiden. Jag har ett kapitel om ”Socialt navigeringsstöd”. Där finns saker som: Underlätta kommunikation och känslor, Tydliggöra oskrivna regler, Skapa inre bilder av aktiviteter, Strukturerad lek. Jag tar gärna emot fler förslag på punkter och exempel på sociala koder som behöver förklaras (ålder upp till sexan). Jag är också nyfiken på vad det var som gjorde att ni upplevt er annorlunda som barn. Det går bra att skriva här eller maila mig ifalla ni vill dela med er: jessica.jensen@bemyrails.com

      Gilla

    1. Tack Kristina! Det var väldigt intressant läsning och jag kan se teorin med att se världen i förhållande till sig själv (NT) respektive allt omkring i förhållande till varandra, men inte sig själv, kan förklara mycket. Jag tycker också det fungerar tillsammans med andra teorier som mentalisering, central koherens, perceptionsproblematik, intense world och att autister är mer objektstyrda än relationsstyrda som NT. Det finns till och med skillnader i hur vi minns händelser, där autister har lättare att rapportera saker man observerat utifrån, men svårare att berätta om man varit inblandad i det själv.

      Gilla

      1. Tack Kristina! Håller med blogginlägget. Väldigt viktigt att ge det centrala sambandet och förmodligen en av anledningarna till att Sociala berättelser verkar funka på vissa men inte på andra.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s