10 tips till lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom | Paula Tilli

Här delar författaren Paula Tilli med sig av sina kloka tips. Tänk på tips nummer tio! Det är det vi pedagoger till vardags kallar för att pysa. Det är viktigt att vi gör en bedömning, och gärna innan vi ber eleven börja öva en massa på saker som inte går att uppnå. Det viktigaste är att behålla skolmotivationen tolv år! Några exempel är att kunna skriva för hand enligt kunskapsmålen i årksurs tre för elever med motorisk nedsättning, multiplikationstabellen för elever som inte kan automatisering och kunksapsmål som begränsas av social förmåga eller kommunikation. Vissa mål kan eleven nå senare, när vissa utvecklingsavvikelser hunnit ifatt p.g.a. en senare utvecklingslinje. En sådan förmåga är just motoriken. Då gäller det att vi inte redan övat sönder eleven utan kan börja träna när det är realistiskt.

Länk till Paula Tillis blogg:

10 tips till lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom | Paula Tilli

Annonser

Mentalisera mera: Hur förhindrar vi samspelskonflikter hos barn med autism?

Har du sett serien ”The Mentalist?” Om mannen som löser brott genom att läsa av andra? Att förstå att andra har andra tankar och känslor än man själv kallas för mentalisering, eller Theory of mind. Runt 18 månader börjar barn uppfatta att deras känslor och tankar inte är de samma som omgivningens. Så är det inte för barn med autism. Den nedsatta förmågan till mentalisering är något som utgör kärnproblemet i många av de samspelssvårigheter ett barn med autism har. Den påverkar hur bra vi är på att tolka andra och hur bra vi är på att berätta våra egna behov.

Hur ska vi kunna säga att ett barn är inkluderat om det inte alls begriper sig på sin omgivning?

Det positiva är att det går att träna upp förmågan och att även barn med autism når förståelse för att andra tänker och känner andra saker än de själva. Dock ofta inte fullt ut förrän i tonåren. Jag anser att förmågan att sätta sig in i vad andra tänker och känner är något av det viktigaste vi kan jobba med för att ett barn med autism ska lyckas i skolan och känna sig inkluderat. Om vi vill uppnå delaktighet med klasskamrater så måste barnet först förstå sig på dem.

Som pedagog blir du en ganska obegriplig konfliktlösare eller tolk om du inte förstår vad din elev inte förstår.

Om vi går omkring och inte vet att andra tänker på annat än vi själva, så blir det väldigt svårt att ta in andras perspektiv. Det blir också svårt att förstå att vi själva måste säga högt vad vi tänker och vill för att andra ska veta det. Detta blir lätt en källa till konflikt. Barnet tror att alla andra upplevt samma sak som det självt. Dessutom blir det omöjligt för barnet att skilja på om någon gjort något avsiktligt eller inte. Då blir man lika arga oavsett.

Och samtidigt så har vi vuxna samma problem. För vi kan inte sätta oss in i hur det är att inte kunna avläsa andras kroppsspråk eller vad det innebär att tro att andra delar ens tankar och känslor. Som pedagog blir du då också en ganska obegriplig konfliktlösare.

Hur kan vi hjälpa till att utveckla mentalisering då?

samspel autismVi kan förtydliga samspelet som pågår med andra och använda rollekar där man är en annan person. Hur pratar och tänker den personen? I leksituationer eller grupparbeten kan vi tydliggöra för barnet vad andra tänker just då genom att exempelvis säga ”nu vill Anna … men jag vill …”. Om eleven har en resurs, så ser jag denna tolkinsats som en av resursens viktigaste uppgifter! Även rastvärdar eller fritidspedagoger kan aktivt planera in och skapa situationer där de hjälper barnet att lära sig tolka andra och olika sociala situationer som turtagning.

Vi kan också utgå från något pedagogiskt material. I övningsböckerna med Anton och Super-A finns flera övningar som innebär att sätta sig in i andras viljor, både när vi ska vänta på vår tur eller förstå att vi gillar olika saker. Att ofta använda ”jag” och ”du” när vi pratar och framförallt tillsammans med ord som ”tänker”, ”gillar”, ”behöver” eller ”vill ha” tydliggör för barnet att vi är olika på insidan. Detta kan en logoped träna barnet på.

Använd sociala berättelser eller videoinspelningar för att uppmärksamma olika viljor och känslor. Gå igenom konflikter i efterhand just med fokus på vad andra kan ha velat eller känt. Träna även på underförstådda meningar och frågor, som exempelvis intentionen hos en person som frågar: ”Vet du var toaletten finns?” eller ”Finns det mer dricka?”

Öva också på att inse hur vårt beteende påverkar vad andra tänker eller känner. Detta kan övas med skrivna eller ritade scenarier där en person gör något som inverkar på en annan och där barnet ska välja bland två eller flera alternativ på hur den andre reagerar (känner eller tänker).

För att kunna utveckla mentalisering så krävs också att vi tränar och utvecklar flera exekutiva funktioner. Vi måste kunna analysera, dra slutsatser och göra uppskattningar för att förstå och gissa vad andra känner och tänker. Vi måste kunna förstå moral och andras intentioner eller mål. Eftersom även barn med ADHD har mycket svårt med exekutiva funktioner, så har de till en mindre grad problem också med mentalisering och med att ta in andras känslor, ansiktsuttryck eller tonfall. Förmodligen spelar svårigheterna att fokusera också en roll för elever med denna diagnos.

Rekommenderad litteratur:

Bakom varje framgångsrik skola: ett starkt och drivande elevhälsoteam!

Hur får vi alla elever att känna sig trygga och delaktiga i klassrummen och utanför? Att använda elevhälsan på rätt sätt i verksamheten är en av de stora pusselbitarna i en lyckad inkludering. Gör elevhälsan ansvariga för social inkludering och bestäm att målet är att komma in före och inte efter att ett problem uppstått. Arbeta med samma förebyggande tänk när det gäller att ta bort hinder för inlärning. Läs om hur en skola kan stärka elevhälsoteamet i blogginlägget från ”Specialpedagogen”.

specialpedagogen

Läraren är central för elevens välbefinnande, lärande och engagemang. Men en lärare kan inte ensam stå för att skolans elever klarar sig väl. Jag vill med detta inlägg slå ett slag för det arbetslag som sällan märks och syns utåt men som kanske är det viktigaste arbetslaget för en framgångsrik skola. Utan ett drivande elevhälsoteam kommer skolans lärare inte att i grunden omfamna det relationella perspektivet. Detta perspektiv är en förutsättning för att ha förväntningar på anpassningar, ett flexibelt ledarskap och ett elevdrivet arbetssätt i klassrummen.

I det relationella perspektivet letar vi efter orsaken till svårigheter i lärmiljön som anpassas för att möta behov. Alla elever är allas ansvar. Svårigheter uppstår inte för att eleven är på ett visst sätt utan svårigheter uppstår för att lärmiljön inte fungerar för eleven. Insatser riktas inte till eleven i första hand utan till alla som har olika funktioner kring eleven.

Den skola som…

View original post 1 445 fler ord