Det närmar sig utgivning: Inkluderingskompetens vid adhd & autism

Jag har snart redigerat klart det fjärde och sista steget i Funktionstrappan. Därefter återstår en eller två sista korrekturläsningar och att sätta inlagan inför tryck.

Omslaget har fått ett ansiktslyft och jag har passat på att byta titel. Hejdå till ”Vilse i klassen” och hej till ”Inkluderingskompetens”. Ett nytt provtryck av omslaget måste till för att vara säker på färger och kontraster.

Men jag ser slutet på mina drygt två år med boken. Jag kan ta en paus ur forskningsdatabaser. Jag behöver inte längre välja till och välja ifrån. Lika mycket text som är med i boken har jag varit tvungen att klippa bort. Boken slutar ändå på runt 400 sidor och jag förstår nu var all tid har tagit vägen. Men nu har jag till och med fått till min sista illustration.

steg 4 pic X omvand inkludering

Nu hoppas jag bara på att Funktionstrappan blir till det stöd jag från början tänkt där ute i landets skolor och lärosäten. Att det ska bli lika enkelt som jag ville att bara kunna börja någonstans i denna bok och få det lättare att inkludera. Jag har inte räknat hur många tipsen är men de sträcker sig alltifrån hur en resurspedagog kan arbeta till en rektor, hur fritidshemmet kan bidra, vad vi ska tänka på i skolans fysiska miljö och den psykosociala, varför vi måste energivårda och ge navigeringsstöd …

Hundratals tips vet jag att det är. Men om någon en dag orkar räknar dem kanske de landar på tusen. Och vartenda ett av dem kan vara en liten del på vägen för att lyckas med ytterligare en elev som vi inte lyckas med idag. Tack till alla er som bidragit med tips och era röster till citaten, gett synpunkter på omslag och titel, peppat och sagt att ni vill ha boken redan från början. Det har hjälpt mig att envist fortsätta.

Boken kan fortfarande förbeställas direkt hos förlaget men den finns nu även att bevaka hos nätbokhandeln:

 

Annonser

Att få lyckas | Fredrik Sandström

Läraren Fredrik Sandström gör en kort men lysande analys av serien “Gympaläraren” och varför eleven Max lyckas. Analysen är ett bra grundrecept för att samarbeta med elever som har autism eller adhd oavsett ämne.

“Kalle undviker att lägga problemet hos individen och försöker hitta lösningar inom ramen för lektionen. Han försöker förbereda Max på nästa lektion genom att ge honom en specifik uppgift. Kalle involverar honom i instruktionen för att styra energin åt rätt håll. Det gäller att eleven ska förstå syftet med lektionen och därefter snabbt aktivera eleven. Dessutom investerar Kalle mängder i relationen. Även om nästa lektion blev ett misslyckande la Kalle grunden för det senare lyckade träningspasset. Ett träningsprogram som Max lyckades att genomföra med gott resultat!”

Att få lyckas | Fredrik Sandström

2 metoder som höjer eleverna från G till VG

En av de mest kraftfulla metoder som finns för att höja elevernas prestation är att lära ut metakognitiva strategier parallellt med ämnet. Genom dessa strategier så förser vi eleven med verktyg att tänka och reflektera kring uppgiften. Strategierna visar sig speciellt effektiva hos  barn i behov av särskilt stöd och fungerar bäst när man samtidigt tillämpar strategier för en mer strukturerad undervisning. För de flesta elever med autism är struktur en förutsättning för att de ska kunna vistas och fungera i lärmiljön. Men struktur gagnar även resten av eleverna i klassen och kan både öka prestationen och minska tiden vi behöver lägga på att komma till rätta med stökigheten som uppstår när eleverna saknar en karta att följa. Både elever med autism och adhd har extra svårt med exekutiva funktioner som är kopplade till både metakognition och förmågan att strukturera sitt arbete, så det är uppmuntrande att metoderna fungerar så väl för elever i behov av särskilt stöd.

Om vi både håller mer strukturerade lektioner och lär ut metakognitiva strateger så höjer vi elevernas betyg.

Var för sig ger struktur respektive metakognitiva strategier väldigt bra resultat. Men tillsammans skapar de en effektstorlek på 0,84. Det är en ganska svårslagen siffra som innebär att en genomsnittselev i den 50:e percentilen skulle prestera lika bra som en elev i den 80:e percentilen som inte fått lära sig metakognitiva strategier och fått en strukturerad lärmiljö.

Här är några riktlinjer från forskningsvärlden för hur vi kan tillämpa metakognition summerade från boken ”Inkludering i skolan” av David Mitchell:

Före lärandet så hjälper vi eleven att organisera och aktivera förkunskaper. Vi skapar också ett mål eller ett tydligt syfte med inlärningen. Sedan försöker vi förutspå det bästa sättet att lösa problemet.

Under arbetets gång så använder vi metoder som att ställa frågor, förutse, jämföra och sammanfatta. Vi försöker bekräfta hypoteser och nå fram till insikter.

Efter genomgången tänker vi tillbaka och försöker förstå informationen i sin helhet och sammanfatta den. Vi föränkrar det nya med tidigare kunskaper i minnet och tittar på hur informationen eller färdigheten kan tillämpas i andra situationer.

Ett bra sätt är att modellera metakognitiva strategier genom att tänka högt när vi själva arbetar med ett problem. Eleven lär sig både processen och att se vitsen med självcoaching.

Det finns även uppgiftsspecifika strategier där eleven lär sig en formel när de exempelvis ska skriva en berättelse för att komma ihåg vilka komponenter som ingår i en bra historia. De kan också lära sig att följa vissa steg i exempelvis matematiska problem där de har i en checklista bredvid sig: Läs, omformulera, visualisera, forma en hypotes, uppskatta, beräkna och kontrollera.

Titta på några exempel:

Ovan metoder ingår i ”Funktionstrappan steg 2 – En kompenserande pedagogik”. Status på min bok hittar du här.  Håll utkik på facebooksidan eller skriv upp ditt mail (i den svarta menyn), så får du nästa inlägg direkt i din mailbox.

Omvänd inkludering: Hur ska vi tänka?

De flesta åtgärder som gynnar en elev med autism eller adhd mår hela klassen bra av. Om vi utgår ifrån en omvänd inkludering så börjar vi med att planera vår undervisning för eleverna med extra stödbehov. Vi tar dem alltså inte sist, då när kaffet är slut och vi kanske redan suttit ett par timmar och planerat veckans lektioner.

Förhoppningsvis har vi i skolan redan anpassat klassrumsmiljön i steg ett nedan och tänkt igenom var vi ställer bänken för elever med behov så att de arbetar bäst. Vi har även minimerat sinnesintryck och distraktioner.

Att tänka på vid omvänd inkludering:

1. Anpassa miljön efter elever med behov
2. Anpassa instruktioner och skapa struktur
3. Anpassa pedagogik och material efter olika inlärningssätt

4. Ta in resten av klassen i din planering. (Kanske upptäcker du att du inte alltid behöver ändra något eller anpassa för elever som kan arbeta mer självständigt.)

5. Erbjud alla elever stödet från #1-3: hörselkåpor, avskild bänk mot vägg ibland, nyckelbegrepp, bildschema, glosor med bilder, rörelsepaus. Den som vill få några extra poäng delar ut tuggummi och keps för att hjälpa med koncentration och skärma av. Detta är ganska billiga anpassningar för elever med svårigheter att reglera vakenhetsgrad (adhd) och att stänga ute intryck vid perceptionsproblematik.

Det är lättare att känna sig trygg, accepterad och kompetent i en skola som kompenserar för nedsatt funktion och grundsvårigheter.

Nu i skolstartstider är det också extra viktigt att gå igenom förändringar och skapa trygghet i skolrutinerna. Gå därför noga igenom hela skoldagen – varenda plats och liten situation – ifall du har en elev med autism som inte kan generalisera och flytta kunskap från en situation till en annan. Tydliggör förväntningarna:

Vad gör man när/om …

Visa hur man hittar (följa färgmarkeringar) och vet vart man ska och när man ska gå (ringsignal, rastvakt). Detta kan göras med hela klassen, men för vissa elever behövs individuella genomgångar. Hjälp eleverna att navigera skolan helt enkelt!

Mer om omvänd inkludering hittar du i boken Inkluderingskompetens vid adhd & autism och Funktionstrappans Steg 4 – Excellera med en funktionell verksamhet.

Registrera dig på sidan  (i svarta menyn) för att få blogginläggen i din mejlbox eller gilla sidan på Facebook.